Med Betsy på nya äventyr

Medan Linda rattar Betsy på motorvägen AP7, för att runda Barcelona på väg neråt trakten av Valencia, sitter jag bredvid och funderar på resandets psykologi och filosofi. Medan kilometer efter kilometer och timme efter timme läggs till handlingarna kan man fråga sig vad som rör sig den bredvidsittande personens hjärna? Till en början studeras landskapet utanför bilfönstret med stort intresse. Små utrop till chauffören förkommer då och då, till exempel "Såg du åsnan där borta till vänster?" bemöts med "Nej, men han i den röda BMW:n bakom oss kör som en åderförkalkad åsna".  När utsikten inte längre är lika stimulerande, ägnar han sig åt att närmare studera bilens inredning. Handskfackets konstruktion börjar ifrågasättas. När luckan fälls ner visar sig två fördjupningar på dess insida, avsedda för koppar med hett kaffe - något som fungerar bra i teorin men verkliga livet ofta ger anledning till små svordomar och vid hemkomsten, byxtvätt, ef...

Betsy är en 23 år gammal dam med en 2,8 liters dieselmotor och sovplats för två. Då och då tar hon med sig  Linda och mig på en tur ut i vida världen. Då brukar jag roar mig med att helt anspråkslöst skriva ner lite tankar och intryck från resan och skicka till några vänner som undrar vad vi har för oss. Egentligen var det inte min tanke att vara en bloggare, nät-trolll eller något liknande. Tanken var bara lättja, att slippa skicka samma text till flera personer. Nu har vi redan varit på resande fot några dagar och tisdagens etapp startade i den lilla staden Gergersheim i södra Tyskland nära franska gränsen.  Färden gick parallellt med floden Rehn ( som dock inte syntes från bilen) och  landskapet var platt och mestadels trist och enformigt. Strasbourg stog det på en del skyltar men den staden får EU-politikerna ha för sig själva, de kan betala notan på restaurangerna där med Michelin stjärnor och det intresserar inte oss. Vägvisaren till Colmar nog varit ett bättre alte...